Den vägen..

Så sitter man här igen, funderar på vilken väg jag ska gå. Ska jag fortsätta så här eller ska jag skaffa hjälp? Alltså seriöst, idag ska jag på CV-jour, man lär sig tips och trix hur man skriver ett CV. På fredag ska jag på informations möte på arbetsförmedlingen, onsdagen efter det så blir det CV-jour igen. Men där mellan, jag väntar samtal från sjukhuset med svaret på om min hjärna, finns försvagningen eller inte..

Det där kan jag tjata om i 100 år och en evighet, För i vilket fall som helst så lär jag komma tillbaka på återbesök, för om nu det inte skulle finnas något idag så kan det finnas om något år. Den åkomman slår ut runt 30 - 40 års åldern. Nå väl, tillbaka till nytt ämne. Jag har insett igen att jag måste ha lite profisionell hjälp, någon att prata med. Ångesten är tillbaka, rädslorna gnager i min ryggmärg och jag känner mig hjälplös. Kan detta bero på att jag kommer vara syslolös i sommar? Jag måste ha något att göra, det går alltid att hitta något, men jag måste få komma ut och träffa folk.

Allt som händer runt mig nu känns så hopplöst, känner mig maktlös. Jag måste ta reda på saker, rättigheter och sånt, jag vet ju knappt någonting. Jag kan knappt visa framfötterna, sätta ned foten eller ha skinnpå näsan. Jag är inte tuff, jag undviker konflikter och jag kan inte ta för stora smällar. För sånt behöver jag också hjälp till, och det går inte på en jävla dag. Hjälplös eller menlös? Jag tror att jag är båda.

Nu är det dags för frulle, sen göra sig i ordning. Iväg mot nya möjligheter och skaffa mig ny kunskap... *suck*
Old blog in a other language
0 kommentarer