Sömnens väg

Det är en knepig väg att vandra på, i sömnensrike. Antingen kommer inte sömnen eller så blir man klubbad som en bäbis säl i norge. Somnade ganska fort igår, skön sömn som jag krävt såååå länge. Vips kom den, vips vaknade jag någon timme senare av mardrömmar. Jag var tillbaka i termosen... nu vet jag dock inte medvetet hur den ser ut från insidan. Men jäääääklar vad jag snörvla och hade mig. MEN!! Jag somnade om igen. Vaknade runt 10.30 ungefär och var galet pigg. Blev trött mot 13 snåret och nu önskar jag att jag var utomhus för 100 timmar sen.... DET ÄR JU SOLSKEN!!! Hurra! Att vråla mot himmlen och hota att ta ett allvarligt snack med hon den där Spridda som tycker om att skura har nog hjälpt? Ett tag..

Så, idag hade jag jätte fina planer som jag skulle göra. Men, jag har inte ens vågat mig utanför dörren för mardrömmen jagar mig ännu. Jag vet att termosar inte kan gå ute själv men märk mina ord, jag har helvrickade drömmar. Helt oresonabla och så jävliga att jag suckar mest för mig själv när mina konstiga drömmar är över för en stund. Känner mig minst som Stephen King med hans mysko böcker om köttätande maskiner och annat skoj. Om jag ändå kunde skratta åt det när jag är i drömmens värld. Rakt upp i nyllet på den och säga "In your face! Du är inte riktig"

Märkligt det här med hur hjärnan påverkas av olika händelser och sedan blir mysko i drömmarna. Jag vet ju att i sömnen så "sorteras" tankar, minnen, idéer och drömmar. Det är ju en normal prosedur, men jag önskar att jag slapp mardrömmar. Kan inte jag få drömma om blommor, små gulliga kaniner och teddy björnar? Eller.... nää då skulle jag nog bli ännu mer rädd allvarligt talat... Jag blir till och med nervös i drömmarna när valpar och kattungar är med.




Jag vet... jag måste ha problem eller nått... vilket jävla skämt mina drömmar är. Verkliga saker som kanske, möjligtvis, eventuellt skulle kunna hända i framtiden? Hoppas verkligen INTE det.
Old blog in a other language
0 kommentarer